mannenmille

Jaaaa, nu känns det som att man inte har varit här inne och skrivit på ett tag. Men som nära student sa till mig. Antingen har man tid eller inget att skriva om för att man inte gör något, eller så har man fullt upp.  Men nu är nolle-p slut i alla fall. Lite sorgligt men samtidigt så jävla skönt. Nu har alltså allvaret börjat igen. Dagen bestod av 2 föreläsningar. Samhällsbyggnad och differentialkalkyl/matte 1. Vilket för övrigt är de ända ämnen vi VoV-are läser för tillfället. Det blir inte inte så mycket att hålla reda på i alla fall. Tur det för det för det är ju inte lite man ska hinna med att göra. Matten är uppdelad så att vi har 2 föreläsningar sen en lektion att räkna på, vilket ju inte räcker till. Så idag blev det ca 2½ timme efter skolan och kom ungefär 1/3 kanske. Och imorgon är det då vår första lektion. Samhällsbyggnad har jag dock inte fattat om vi ska göra så jävla mycket. Det känns som att det borde dra igång på direkten, men vi har liksom knappt fått någon info om vad kursen handlar om överhuvud taget så jag vette fan vad man ska göra mer än att gå på föreläsningarna. Kanske läsa lite i boken men skulle vara bra att veta vad. Äh det är inte ett problem förrän imorgon och då tar jag helt enkelt upp det med läraren.

YES YES YES!!! Idag fick jag det extremt eftertraktade märket som adeln ger ut vid särskilda prestationer. Dagens aktivitet var picknick, alkoholfri men för jävla rolig ändå. Man behöver inte ha sprit för att ha kul... även om det är dumt att chansa. I alla fall så skulle alla grupper/lagen på picknicken göra ett framträdande när adeln kom på besök. Vår grupp på 7 pers bestämde sig då för att spela upp två sagor, utan att prata. Körde med tjuren ferdinand och de 3 små grisarna. Tydligen gillade adeln detta och villa därför blev vi beordrade att framföra simba goes emo och hela lejonkungen på 1 minut. Och den gick ta mig fan hem. Yours truly spelade Simba. Kort och gott, simba föds, skar dödar mofasa, simba är ledsen... och skär sig själv (för att få med emogrejen) men där ville adeln: se mer sorg, så då sket jag i tystnaden och började "storgråta" Det gick hem! Träffade sen timone och pumpa och festade med dom, växte, stack tillbaka och dödade scar och går upp på lejonklippa och ryter... SLUT! Skitbra!!! :D:D:D (Det är inte ofta jag använder smilisar här på bloggen men nu kom det fan upp 3 samtidigt) Vilken härlig dag.

Hej alla läsare. Nu ska jag äntligen ta mig tid och skriva ett litet längre inlägg denna gången. Idag öser regnet ner och har gjort det hela eftermiddagen. Passar ju perfekt med tanke på att idag ska vi ha vår fösta uteaktivitet under nolle-p (nollningsperioden). Men det är ok, för jag har precis satt i mig ett stort lass chilo con carne, och har precis gått in i matkomastadiet. Börjar känna att man etablerar sig här nu. Känns som att klassen är riktigt skön, där alla är lätta att snacka med och är sköna människor. Är den person som är 2:a eller 3:e längst söder ifrån. Har en kille från Karlskrona också, sen en till från Skåne... Hörby tror jag det hette.

Har upptäckt att det kommer nog bli lite tight att skriva här varje dag, så får försöka fylla i så bra det går. Det extremt mycket att berätta, men tyvärr så är jag ännu en gång bara hemma lite snabbt. Ska ikväll ut på min första sittning, extremt taggad för det. Teamat är: Miss match! Alltså saker som inte passar ihop. Så i brist på grejer att använda har jag dragit på mig min Märserum-tröja, semestershorts, en joggingsko, en finsko, en halsduk, vantar, och behåller även halsbandet och armbandet på mig. Det är typ allt jag hinner skriva. Eller föresten, har fått ett smeknamn... "Masken" Varför? Maahting vet, men för er som inte vet men vill veta. Stay tune!

Alltså det bli ju verkligen ljust extrems snabbt här. Vaknade halv 4 och trodde att det var dags att stiga upp. Nja det felade ju faktiskt på si sådär 4 timmar. Så vi snabbspolar framåt (snabbspolningsljud). Kl 9 samlades en maaaaaaaaaaassa nollor i en aula där vi välkomnades av rektorn, studievägledare och kårordförande. Och inte minst phösarna, alltså de lite studenterna som redan varit här ett tag. Det pågår ett "rollspel" här på campus, för de som vill vara med i det så att säga, men det är man ny här så tycker väl jag att det är en bra start att hoppa in och va med i det mesta redan från början. I alla fall, rollspelet bygger på rangordning. Först har adeln, som är ansvariga för hela nollningen ekonomiskt och har planerat den. Dom får vi inte ens titta på, ännu mindre prata med. Sen har vi överphösarna, dom får vi inte heller prata med. Efter det kommer phösarna. Det är dom som ska hjälpa och guida oss runt nu de kommande 10 dagarna, så dom får vi prata med. Och behöver vi prata med adeln eller överphösarna så är det dom vi ska snacka med först så får dom ta ärendet vidare.  Sen resten av rangordning var något i stil med det här.

Då var dagen som vi alla väntat på äntligen här. Emil "MilleMan" Öhlin, har flugit ut. Ca 4 timmars sömn inatt är förståligt väl? Upp vid 7 och hoppa på planet vid halv 9. Blev mött av trevliga phösare, i fina mössor, och solglasögon på flygplatsen. Fan det var något mer med dom... just det, färgglada överaller. Fick skjuss till LTU med några i lila, där jag fick byta till några som hade gråa, som i sin tur körde mig till mitt lilla "rum i villa". Välkomnades där av min hyresvärd, Gun Britt, och hennes katt... smulan tror jag hon heter. Det tog ca 4 sekunder efter det att jag satt min fot innanför dörren innan katten gjorde klart för mig vad den tyckte om mig. Ett försök till att slica sönder halspulsådern, en fräsning och sen springa iväg. Och jag tyckte Molly var illa.... Men det blir bättre. Människorna jag bor hos verkar jättetrevliga. Kvinnan är förskollärare och mannen någon datasnubbe inom kommunen om jag fattade det rätt. Jag har fått ett eget rum, en egen hylla i skaferiet, kylen och fysen, och en egen toalett.

Nu är det riktigt nära. Två nätter kvar i den här lilla staden, sen på tisdag morgon bär det av upp till "Lule". Och boende är fixat. Har suttit och vakat för sbslulea.se som en jävla hök, och ringde på en annons 3 minuter efter deta att den lades upp. Ett rum i villa 5 minuter från LTU för 2000 kr/månaden inklusive el och internet. Ska bo ensam på övervåningen verkar det som med eget badrum och dusch. För att vara första boende... AWSOME! Fick lite info av en viss lulebo där uppe som sa att bostadsbristen har varit riktigt jävla illa i år. Ca 370 studenter utan bostad i år. Så känner mig riktigt lyckligt lottad. Åh på tal om lottad, måste lösa in min trisslott. Har vunnit hela 50 kr. Men det känns ändå inte som att man att man kommer kunna kalla det här hemma. Alltså jag kommer inte ha mitt eget hus. Jag kommer att bo hemma hos några främlingar som jag aldrig har träffat innan, som egentligen om dom vill har tillgång till mitt rum 24/7. Jag ska använda dersas kök, deras toalet, ha deras möbler, det kommer alltså bli ganska liten personlig touch tror jag. Förstår ni vad jag menar. Men det är ju bara att tacka och ta emot. Hellre här en någon jävla tågvagn eller husvagn. Och ska ju vara där uppe i 5 år. Står i bostadskö... jag kommer få något annat, allt inom sin tid.

Sista helgen i Karlshamn har i alla fall varit lyckad. Umgått med nära och kära hela helgen, och har även gjort något som jag varit sugen på ända sen jag kom hem från Australien: Hoppa i Lindenborgssjön med kläderna på. Tyvärr var det ett par grejer jag inte tänkte på när jag gjorde detta. För det första, otroligt viktigt att se till att skorna sitter på riktigt hårt, annars kan man tappa dom. Lyckligt vis fick jag tag på den igen innan dom sjunk ner till botten i det grumliga bruna vattnet. För det andra var det jävligt svårt att ta sig upp på klipporna när man inte kan greppa tag med tårna. Men i alla fall, årets första och antagligen ända doppat där. Status: AWSOME! En i de topp 10 att sakna med Karlshamn.

Fan har det redan gått 5 dagar sen man var här inne och skrev. Tiden bara flyger förbi när man inte har någon sammanhängande vardag. Men snart är det slut på det för den 18:e Augusti så börjar jag på universitetet i..... wait for it... LUELÅ! That's right! MilleMan ska bli norrlänningen. I alla fall så är tanken så. Grejen är det här att det finns fortfarande en chans till att jag hamnar i Lund. Det är typ om någon av de som börjar linjen ångrar sig i början, och hoppar av. DÅ ringer dom mig, eftersom jag efter andra gallringen har hamnat på första reserv. Så jävla retsamt. Och vill ni veta det värsta av allt. Missar det bara för att jag var så jävla trött på min mattelärare i Matte E. Vi ska inte nämna några namn så vi kallar honom för KG (internskämt) I alla fall så de proven och redovisningarna vi hade i Matte E så fick jag MVG - VG - VG - G+. Vad tror ni jag får i slutbetyg? G!!!??? Med motiveringen: Jag lade inte så stor vikt på första redovisningen eftersom alla fick bra betyg på den. Eh... ok, så jag missade pga andra fick lika bra betyg som jag fick? Du tappade lite mot slutet av proven. Ja du vet där MVG uppgifterna är. Och jag fick VG inte MVG hörru! Du fick ju ett G på sista provet. Säg en annan lärare som sätter ett snittbetyg på G med de resultaten jag fick.

I alla fall så pallade jag inte följa upp allting och tänkte, äh det poänget gör ju inget. Det kommer typ hjälpa mig en eller två platser. OOOOPS! Men men vad ska man göra. Och för att tala sanning så är jag inte jätteosugen på Luleå, utan faktiskt ganska taggad. Jag vill bara veta: OM jag kommer komma in Lund eller inte. Det är EN som behöver hoppa av och det känns inte omöjligt. Men blir det Luleå så är det helt ok också. Visst det blir lite jobbigt med flytten men i värsta fall så får man väl skicka ett par paket med posten. Värre än så är det inte. Sen ska man bara hitta bostad också, som är en riktigt jävla pain in the ass. Tur nog är det ju i Norrland så i värsta fall får man väl bygga sig en Iglo.

Kan inte fatta det riktigt. Sen jag var 9, alltså i 11 år har du varit en så stor del i mitt liv. Men nu över en kväll så är du bara... inte här längre. Har haft släktingar som gått bort, som jag inte fällt en tår för... men för dig så har fan gråtit så att man kan driva ett helt jävla vattenkraftvärk. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga... Du har ju alltid varit där. Från första dagen då jag fick dig och din syster, som för övrig har blivit en riktigt bitch. Kommer ihåg hur ni låg ihoprullade i korgen under symaskinsbordet tillsammans. Smart som jag var, och ville att du skulle sova hos mig, tog korgen och satte den i mitt rum. Systern din ville inte ligga där längre då... Men du kom alltid tillbaka. Natt efter natt. Ibland hoppade du upp på sängen och sov på min mage istället. Hur många nätter, timmar, har du tillbringat där? Kan inte räkna på det. Men jag har njutit av varenda sekund du sovit där. Utom den gången när jag var 12 och du bestämde dig för att lägga dig på mitt aniskte och jag vaknade halvt kvävd.

Kommer du ihåg den gången när Patrik, skulle sova i mitt rum, och du hoppade upp och attackerade hans fötter, som låg precis utanför täcket. Jag gör det i alla fall. Han skrek till och drog in dom, men det stoppade inte dig. Du slängde dig efter... in under täcket, och fortsatte jakten. Gud vad vi skrattade. Gud va söt du är kattskrälle. Hoppas du vet att jag skojade med dig, när jag sa att du var den oförskämaste katten i världen. Men seriöst, jag reste mig ur stolen 5 sekunder.... sen blev den upptagen snabbt som bara den. Men det vet jag att du gör. Du förstod alltid mig... När jag var ledsen kunde du komma tassandes, hoppa upp i knät och bara mysa. Vet inte om du visste när jag var nerstämd, för jag tror inte någon annan visste det. Men du kom alltid vid precis rätt tidpunkt. När jag behövde dig som mest.

Tyvärr så var dessa de enda bilderna jag kunde hitta av dig på datorn. 11 år har jag haft dig, men så få bilder. Lyckligtvis finns det fotografier istället. Speciellt från när du var liten. Gud va söt du var. Min favorittjockiskatt, min första katt, en av mina allra bästa vänner. Du var den bästa första katten en familj någonsin skulle kunna ha, och är det någon som gör narr av dig någon gång utan glimten i ögat så svär jag att jag kommer spöa skiten ur dom. För du skulle aldrig göra det sjävl, du var för snäll. Man kunde nästan behandla dig hur man ville, du gjorde aldrig en fluga förnär. Ok, har faktiskt sätt dig äta upp en eller två. Men du var så go. När som helst på dagen så var det bara att lyfta upp dig och du började spinna på direkten. Jag kanske inte har så mycket bilder, men du kommer aldrig att försvinna ur mitt minne. Min första katt, min favorittjockiskatt, min vän, min hårboll med inbyggd motor, mitt stöd genom hela min uppväxt. Jag kommer aldrig att glöma dig och inga ord kan beskriva hur mycket jag faktiskt älskar och tycker om dig. Farväl... Sylvester... vi ses på andra sidan

Jag tillängar detta inlägget till en av världens bästa katter, och en av mina allra bästa vänner: Sylvester
Vila i frid, jag saknar dig redan.

Nu har det varit uppehåll här i 10 dagar, vilket betyder att jag förlorat typ hälften av alla läsare. Men efter några post på facebook så kommer det komma igång igen. Nu ligger även alla bilder uppe på facebook för dom som vill titta till dom. Har ni inte facebook.... skaffa facebook. Men nu är det tillbaka till det verkliga livet. Semestern är slut och nu ska det pluggas, tränas och ätas ordentligt igen. Ca 2 veckor har jag kvar i karlshamn nu, och jag kan inte uttycka nog.... hur glad jag är att jag äntligen ska flytta. Det är en ganska konstig känsla som jag inte riktigt kan förklara men i grund och botten så handlar det mycket om att det känns inte som att det finns några nya människor här längre. Det är samma personer hela jävla tiden. Inget ont menat mot er dock, många i Karlshamn är skittrevliga och sjävlklart är det så att man kommer sakna de vänner som står en närmast, det är väl självklart hoppas jag. Men samtidigt så är jag bara så trött på att se samma ansikten hela jävla tiden när man går sticker ut näsan. I min åsikt så är karlshamn för stor för att vara småstad, men för liten för att vara storstad, och det fungerar liksom inte. Nu kommer dom flesta vilja döda mig när jag skriver detta, men skulle vi inte kunna vara lite mera som karlskrona? Storleksmässigt alltså. Det är i och för sig inte rikgit så att man kan kalla Kna för stodstad heller, men det är ju i alla fall större än karlshamn.

Men i alla fall. Slutet är nära. 2 Veckor kvar sen flyttar jag förhoppningsvis.... frågan är bara... VAR??? Hade hoppats att jag skulle få reda på vart jag skulle hamna snart men studera.nu vill ju inte posta svaren. För er som inte vet det så har jag faktiskt kommit in Luleå... och för att tala sanning är jag inte jätteosugen på det. Hamnar man där uppe så hamnar man ju på ett av sveriges bästa tekniska högskolor, man kan åka snowboard, och får man ingen bostad kan man i värsta fall bygga sig en iglo. Den andra chansen jag har är nere i Lund, där jag står som 5:e reserv. Förra året var det 7 st som hoppade av linjen så jag håller tummarna, men man vet aldrig. Och som sagt så tar jag hellre Lund än Luleå, men jag måste ju fan få reda på snart vart jag ska hamna så att jag kan börja leta bostad. Det är ju inte semester om man ska gå runt och stressa upp sig över sånt här hela tiden. Men det kommer ordna sig på något sätt. Som sagt, i värsta fall.... så har vi iglon. Postar så snart jag får reda på vart jag hamnar, och säkert innan dess också.