Fotograf
I huvudet på mannen Mille
Tänker man på det så har jag inte så lång tid kvar i karlshamn nu. Om 4 dagar åker jag till Australien i en månad. Kommer hem den 23:e juli. Knappt en månad efter det så är dags att flytta iväg och plugga. Det ger mig typ alltså ca 4 veckor kvar i karlshamn. Dags att lämna nästet snart. Lilla Emil håller på att bli stor. Ärligt talat... så börjar jag bli jävligt närvös. Tror det mesta är för Australien dock. Om en vecka så är jag ju faktiskt framme och sitter i skolbänken på dykarskolan. Förutsatt att läkaren inte hindrar mig för det jävla revbenet. Men det ska fan gå. Provade göra lite armhävningar idag... och visst, det är lite knackligt, men det går. Tycker jag borde klara av att simma då.
Men tänk nu om man skulle komma ner där. Och det verkligen är läskigt folktomt på andra backpackers, och folket inte gillar Svenskar. Klart, det är svårt att inte gilla mig, men liksom bara tänk. Helt ensam i en månad. Det känns ju som att det kommer suga lite granna faktiskt. JA! Det är lite kalla fötter-syndrom. Men nu tänker jag på mycket worst case senario. Liksom, kom igen, titta på mig (visst fan tror inte jag har någon egobild uppe) hur kan man inte gilla mig. Jag är social, glad, och i alla fall försöker vara intressant och trevlig. Men det är kanske det som är felet. Ibland försöker jag för mycket. Det kan ju faktiskt gå ut med lite här, även om det är personligt. Ångrar jag det så säger jag att jag var hög eller full när jag skrev detta. Men det händer att man går igenom samtal innan man har dom, i huvudet då, för att försöka få sig själv att framstå som så intressant som möjligt. Är det normalt? Ni kan ju svara: ja anonymt i komentaren i så fall, eller så skriver ni helt enkelt: Hahaha, lol eller något i den stilen.
Det var inte alls menat att detta skulle bli ett seriöst tankeinlägg med nu blev det så. Så vi avslutar allt med: Nothing Suits me like a Suit. You gotta love that. It's legend... wait for it... dary!
PS: Jag ska fan handla en "suit" i Australien. Blev sugen på det nu :P
Småttogott
Happ då är kvällens fråga: Vad ska detta inlägget handla om. Har egentligen inget konkret så därför kommer det lite gott och blandat.
Carlos Damos ska vara med och döma Fotbolls-VM. Vi snackar alltså killen som visade ut Teddy Lucic mot Tyskland med världens största flin på läpparna. Killen som har blivit avstängd att döma (tror det var i Europa, men lovar inget där, någon kan gärna kolla upp det) på grund av inkompetens och mutor. Någon mer än jag som tycker att detta låter galet?
Imorgon ska jag ut till företagshälsovården och kolla revbenen, förutsatt att jag vaknar i tid. Skrämmande tidiga öppetider dom har där.
Dax att börja skriva ihop en lista om vad man ska ha med sig till Australien. Ska se om jag kan göra det denna veckan.
Bestämt mig för att inhandla en ny ryggsäck, även den till att ha när man ska backpacka
Skrivkramp
Nej alltså jag får be om ursäkt. Jag vet att jag har sagt ett inlägg per dag, men nu har jag suttit här i en halvtimme och det står fan totalt stilla i huvudet. Jag har inte ett piss att skriva om. Inte något speciellt under dagen och inga funderingar värda att skriva om. Fan var ju så jävla filosofisk idag på jobbet. Satt med Pilten (Truckföraren) och diskuterade vad lycka var, men det tar bara emot som fan att skriva om. Hittar inga rätta ord eller har någon bra meningsbyggnad ikväll, och skriver man inte bra så är det faktiskt jävligt segt att skriva, så nu skiter jag i det här och går och lägger mig. Bättre lycka imorgon. Då ska jag betala räkningar. FUN!
Who's Mr X?
Hmm... är jag det. Skulle ju kunna svara på det men något som är mycket intressantare är... att lista ut vem denna lilla blyga internetavändaren är, som inte vill stå för sina åsikter offentligt. Nu ska vi göra det här NV-style och använda oss av grundlig psykologi och göra en kvalifiserad gissning, vem som döljer sig under huvan (se bild). Min första tanke gick till en kille som vi kan kallar Per. Per har en väldigt utmanade personlighet. Får han chansen att hoppa på någon med en kommentar så tar han den. Något annat som talar för att Per = Mr X är att det finns bevis att han var online på facebook under samma tidpunkt (13.37..... ELITE) där jag bara minuterna tidigare hade postat att ett nytt inlägg kommit upp. Han har även postat kommentare hos andra Facebook-användare runt detta tillfället, plus att han var online på msn. Vi kan säkert säga att han satt vid datorn under detta tillfället. Jag har även frågat X antal personer om vilken dom tror Mr X är. Alla har svarat Per. Känns inte som om jag är helt ute och cyklar. Jag har kännt Per ett bra tag, och känner jag han som jag tror jag gör så skulle jag kunna sätta en bra peng på att det är Per som postat denna kommentaren.
Har inte så mycket att göra så ska faktiskt svara på kommentaren också. Brukar inte göra det på anonyma kommentarer men gör ett undantag här för det är ändå något som jag tror någon skulle tycka vara intressant att läsa.
Jag har 3 st områden som jag vill jobba inom. Alla inkluderar en ledarroll med mycket ansvar. Därför passar civilingenjör in på alla, utom på brandingenjör. Men det inom det område som jag tänker utnyttja det så blir det en ledarroll där också. Ett av inriktingarna jag är inne på är byggnadsbranchen. Det hamnar kan man hamna på om jag läser "väg och vatten-byggnad", arkitektur, lantmäteri och lite granna på brandingenjör också faktiskt. Den andra "drömyrket" är: Någon del inom datorunskap. Där hamnarman på datorteknik, spel- och programvaruteknik (känns som en underhållande inriktning) och informationsteknik. Sist men inte minst har vi räddningledare. Och där har vi brandingenjör igen. Sen har vi alltiallot: Industriell ekonomi. Ett program som som kan placera en inom vilket jävla område som helst. Sist på listan, tekiskt basår, är bara en nödlösning så att jag i västa fall kan komma in nästa år om det skulle skita sig totalt till höst. Men där har ni motivationen. 15 ansökningar, alla väl motiverade och genomtänkta. SUG PÅ DEN TATTARJÄVLAR!!! Och ni som inte inte är TATTARJÄVLAR, hoppas ni tyckte det var intressant.
Analys: Hockey VS Fotboll "Spelet"
Nu kommer den efterlängtade slutanalysen av Hockey VS Fotboll
Jag börjad med Hockeyn. Vi kan väl börja med att säga att det är svårt att göra en analys av en sport baserad på en match. Men efter att ha fått en liten inblick i det hela har jag i alla fall kunnat se den grova helheten. För det första så är Ishockey mycket mer fartfyllt än fotboll. Tack vare flera avbytare och fria byten kan man hålla ett högt temp och komma upp i flera chanser per period. Men det kan också bli en extremt seg sport om det blir, som i andra perioden av matchen jag såg, att domaren blåser sönder matchen. Vartenda jävla avblås som sker stannar allt upp. Det spelas en musiksnutt och sen är det dags att köra igång igen. Det blir ca 20 sekunder varje gång som domaren blåser av spelet, och detta kan vara för något så simpelt som ett skott på mål som målvakten räddar. Då ska allt stannas upp. Spelare ska byta och samlas, och det ska tekas. Alla dessa jävla tekningar fyfan vad trött jag blir på dom. I 3:e perioden kunde vi dock se en helt annan match. Få avblåsningar gav matchen ett mycket högre tempo,då spelet bara vevade på målchans efter målchans, och då var det en fröjd för ögat att titta på hockey. En sista grej som jag retar mig på är det känns som om det är lite för mycket "tur" i hockey. Två spelare åker mot pucken och slår samtidigt på den. Oj den flög iväg. Nu gör vi samma sak ingen. Likaså med skotten. Känns lite som om taktiken är den att man ställer en kille eller två framför mål och hoppas på att någon av dem ska hjälpa till att styra in pucken, om inte annars blocka så att målvakten kan se.
Fotbollen då? En lite långsammare sport av en enkla anledningarna att planen är större. Max 3 byten på en hel match, och den anledningen att du inte springer lika snabbt som du åker skridskor. Men det är alltid fajt på planen, tack vare att det är 10 mot 10 utespelare istället för 5 mot 5 som i ishockeyn. Eftersom bollen är så klumig som den är också känns alltid bedrifterna mycket större än varje gång man drar en gubbe. Nackdelen är att en tråkig match inte händer något kan vara riktigt jävla seg att se, då bollen bara är på mittfältet hela tiden. Då är det passa, rensa, närkamp, passa, rensa, närkamp, och det blir jävligt segt i längden. Detta händer väldigt sällan i hockeyn tack vare det snabba spelet. Någon gång så kommer man in i anfallszonen. Den garantin finns inte i fotbollen.
Vinnare i denna duellen blir..... Fotboll. Hockey är ingen tråkig sport att se på, speciellt inte när allt flyter på. Men alla dessa jävla avlåsningar, som fotbollen inte behöver dras med tippar favören över till fotbollens fördel. Men sen är det ju skillnad på match och match också. Vi kan rangordna det så här.
- Bra fotbollsmatch med mycket chanser
- Bra hockeymatch som inte blir sönderblåst
- Dålig fotbollsmatch vi mitten
- Dålig hockeymatch med för många tekningar
Money Money Money
Efter att ha kollat på 6:an ikväll mellan 8 och 9 så har jag bestämt mig för en grej. Jag ska bli rik. Nu gäller det bara att komma på en idé som kan se till att pengarna börjar rulla in. Vi har ju de mest kända metoderna som aktier/fonder, gambling och skaffa jobb som VD eller få någon annan högt uppsats position inom företagen. Hur skulle det gå om man satsade på något av det här. Gamling har jag redan konstaterat att jag suger på. Få en högt uppsatt position inom ett företag är ju lättare sagt än gjort, och kommer ändå inte kunna sätta den planen i rörelse förrän jag har fått min utbildning. Efter det är det antagligen ännu mer väntan då största möjligheten till rikedom den vägen är att jobba sig upp bit för bit och skaffa bättre och bättre meriter. Usch nej, jag vill tjäna pengar nu. Det som känns mest aktuellt är väl att följa strömmen och sätta sig in i aktevärlden. Visserligen tror jag detta har likheter till gamblingen men det känns ändå lite mer kontrollerat. Ja det kör vi på. Imorgon ska jag börja min research om hur man gör för att handla med aktier och fonder.
Men om vi nu ska vara lite kreativa och tänka utanför ramarna, vad kan man då tänka drar in lite fina "skrammel" (det är skånska för mynt). Vi kan ju göra som Erik och Mackan och skapa en egen produkt, eller ska man vara så produktiv att man ska göra något skapande. Skriva en låt, måla en tavla, göra en film. Haha inte en chans. Eller kanske... en kortfilm... skulle kanske funka. Jag har ju en fin dator som klarar redigeringen. Går det vägen så är det ju en början i alla fall. Men då måste jag investera i en videokamera, stativ... Nej för fan det blir för mycket och för jobbigt. Vi bojkottar den idén. Vad har vi mer? Jo vi har ju den fina gamla bytes/privathandeln. Göra som den den killen som började med ett gem och slutade med ett hus. Kanske inte riktigt, sälja gammalt skräp, köpa nytt skräp och sälja det skräpet för ännu mer. Det skulle kunna funka. Får kolla upp vilka anonser som ligger uppe på blocket och tradera. Tänker inte ens föreslå idén att tjäna pengar på bloggen då jag fan aldrig mer kommer komma över 10 besökare om dagen.
Då är det besämt. Med hjälp av aktier och fonder och privata affärer mellan privatpersoner ska jag bli rik. Hör av mig igen när jag tjänat min första 1000-lapp. Alltså gått 1000 kr plus. Detta ska bli najs.
Planering
Veckans första 12-timmarspass avklarat och inatt är det dags för nästa. 12 timmars jobb på 24 timmar, plus sova 8 timmar, ger en 4 timmars ledig tid idag. Faktiskt blir det lite mindre för ska ta mig fram och tillbaka till Mörrum med. Så eftersom jag inte pallar göra ett skit under dessa 4 timmarna så har inget intressant hänt. Därför ska jag nu säga, allt intressant som kommer hända, under de kommande 2 veckorna. Punktform is the shit!
- Träna på gym och med fotbollslaget
- Införskaffa Battlefield Bad Company 2 och Dawn of War 2 Chaos Rising till PC
- Kolla runt i klädbutikerna. Jeans och en väst tror jag det ska bli
- Avskedsfest, med bl.a bowling, för Lina som ska till Asien i 40 dagar
- Undersöka vafan som har hänt med höften, fortfarande ont där
- Leka med datorn och xboxet
- En gång för alla tapetsera klart den där satans jävla piss-helvetes-källaren
- Vara allmänt social
Låter inte detta kul? Klart det gör! Med måtta i alla fall
Wannabee Krillebooi???
Det är inte så mycket att säga egentligen. Nej det är inte för att bli bloggvärldens nästa Krillebooi. Jag är en av dom som egentligen stör mig på bloggare så det kanske verkar lite som om jag har dubbelmoral nu. Jag kommer inte heller att tjäna en krona här. Det är helt enkelt så att senaste året så har jag fått nya vänner utanför khamn. Sen har jag också folk som har flyttat härifrån då många av oss har nått det stadiet i det livet. Så för att hålla en någolunda kontakt, eller i alla fall hålla folk uppdaterade om vad som händer här. Där är svaret. Nu väntar ett härligt eftermiddagspass i en skön fotölj.
Resident Evil 5
Då kör vi igång. För denna bloggens första recension har jag valt en av fjolårets storsäljare: Resident Evil 5
Resident Evil-serien har hållit på ett bra tag nu. Ända sen 1996 har Capcom spottat ut sig zombislakare på zombieslaktare. Inte helt konstigt att dom har blivit jävligt bra på det. Oavsett vilken konsol du har så är kan du hitta en ett RE för din maskin. När RE släpptes i början så var det en fixerade kameravinklar och springa runt i mystiska rum för att hitta löndörrar efter att t.ex ställa om en klocka på väggen. Kanske inte så himla verkligetstroget, men hem gick det. Men i början av 2005 revolutionerades serien. Vi lämnar våra fasta kameravinklar och hamnar istället i 3rd person view. Detta tog bort charmen ur den skräckkänslan som fanns i de förra utgåvorna då man inte visste vad som väntade sig vid nästa scenbyte, men spelkontrollen förbättrades asevärt. Därför har man satsat på samma system även till 5:an, som på ytan liknar 4:an ganska mycket, även om det finns stora skillnader.
Handling: 4/5
Handlingen utspelar sig i någonstans i Afrika. Chris Redfield från det allra första spelet är nu mera i anti-terrorist-gruppen BSAA (Bio-terrorism Security Assessment Alliance). Umbrella, företaget som startade all skiten, är krossat, men det finns fortfarande rester kvar, och det var bara en tidsfråga deras några av deras vapen skulle hamna i händerna på terrorister. Chris anländer till den lilla byn Kijuju, där han möter sin partner Sheva Alomar, från den lokala BSAA, för att undersöka det nya viruset som har hamnat Ricardo Irwings händer. Men Chris har också ett personligt vendetta. En bild på något som liknar hans före detta partner Jill Valentine, som är MIA efter att har trillat ner för ett stup, har påträffats från den här trakten. Tillsammans med Sheva ger han sig ut för att sätta stopp för Irwing och för att äntligen får reda på vad som egentligen hände Jill.
En fullt godkänd story. Den driver en vidare och håller en intresserad. Det är inget du inte har träffat på innan. Men den är där för de som är intresserade.
Gameplay: 5/5
Co-op co-op och åter co-op. Det är det som detta spelet handlar om. Självklart kan du ta köra splitscreen med en kompis eller leta upp någon on-line för att hjälpa dig på resans väg. Att unyttja detta är att spela spelet som det var menat att spela. AI gör ett fantastiskt jobb när det gäller att agera i strid, men är tyvärr ganska dum när det gälla att handera items. Har han skott i pistolen, så ska han fan använda pistolen, oavsett om de attackerande zombierna är 2 mil borta (kanske inte riktigt, men ni fattar) eller om han har en hord 2 meter framför sig och ett fint hagelgevärr på ryggen. När man splitar upp, vilket händer lite då och då så klarar AI:n sig bra. Den gör det den ska och du kan aldrig skylla på datorn för att du dör.
Spelet använder sig av samma mekaniker som i 4:an. Detta innebär att inte kunna skjuta när man springer, snygga närstridsanimationer och trycka på knappar snabbt som fan för att springa ifrån något eller ducka för ett spjut. Allting fungerar mycket. För att hjäpa dig sikta har du ett lasersikte, undantag sniper, rocket launcher och granater, som du kommer lära dig att älska. Det är en fantastiskt känsla att sätta ett par välplacerade skott i huvudet på en infekterad afrikan. Animationer finns det gott om. Kommer du upp i nästrid och är tillkräckligt snabb kan du trycka på knappen som visas på skärmen och dela ut en fin högerkrok eller en round-house-spark, eller så kanske du rullar du undan från en gigantisk insekt som försöker krossa dig. De fungerar smidigt, gäller bara att ha snabba reflexer så kan du utdela eller undvika mycket stryk med hjälp av detta systemet.
En ny grej som lanserades i detta spelet var ett cover-system. En bit in i spelet så lär sig våra små zombies att skjuta med AK47:or och rocket-launchers. Vad gör vi då? Jo vi ställer oss mot väggen och tittar fram när dom laddar om och sätter ett par kulor i pannan på dom med hjälp av vårt kära lasersikte. Men även om man står i skydd tryggt bakom väggen så skjuts det lika vilt som alltid. Och zombies vi snackar om. Dom ska inte va jättesmarta. Men det hade varit kul med någon form av inteligens på den fronten tycker jag. Dock tror jag att detta hade ökat svårighetsgraden åt helvete, så det är nog en bra idé att ha det så här, för RE är inget FPS-spel och det försöker det inte vara, även om vapenarsenalen kan ge den hinten. Du kan skaffa flera olika bössor och uppgradera dem för pengar de pengar och skatter du hittar i Afrika.
Design 5/5
Grafiken är helt outstanding. Speciellt om man kör med HDMI-kabel. Jag har bara provat det på 360:n så vet inte hur det ser ut på datorn och PS 3. Detajerade figurer, härligt ljus, snygga animationer och härliga filmklipp. Även snabba rörelser och avancerade grejer som eld, vatten och elektricitet ser snygg ut. Det finns inte mycket att säga om grafiken. Den är så bra den kan bli. Ljudet sitter också fint. Sätter du ett skott någonstans, vare sig om det är i ett köttstycke, soptunna eller varför inte din partner så låter det precis som det ska låta. Untantaget är granaterna som tycker som i alla fall enligt mitt huvud inte låter som en granat ska. Tolka det hur ni vill. Ljudet är ändå otroligt bra gjort och är en viktig kugge i den totala spelupplevelsen. Jag gjorde ett test där jag slängde ner en granat i en avgrund och bara det att spelutvecklarna har tänkt på det och lagt till eko där visar en riktigt grundlig design. Röstskådespelt är också bra. Inte helt perfekt, men ändå bra. Sätter som karaktärerna pratar ger dig en bra uppfattning om hur dom är som personer. Undantaget är Sheva som kan låta väldigt stel ibland. Men jag ska säga att jag inte vet om det är manuset eller röstskådespelaren. Men sen så är det väl också så att flickor ska synas, inte höras.
En sista grej. Något nytt som capcom har tagit med här är sättet att hantera föremål. I alla andra RE-spel har man pausat och gått in i en meny. Valt vapen/föremål och sen ut i verkligheten igen. Men inte denna gången. Nu så har du 3x3=9 stycken slots, att sätta dina grejer på. Sen om du nu sätter ett vapen där eller ett litet ägg så är det skit samma. De tar båda lika stor plats. Resultatet blir en overklig och liten plats att ha sina föremål på. Visserligen så kan du ha hur mycket du vill i ditt lager, men ute i striden är det bara dessa 9 rutor per karaktär. Ett plus med detta är dock att allt går väldigt snabbt. Vill du byta vapen så tar det inte 10 sekunder som det gjorde på de gamla spelen utan istället har du en snabb och lätt meny att välja på något av de få sakerna som du har med dig. Och ja! Man kan kasta ägg på fienden.
Slutbetyg 5/5
Resident Evil 5 hamnade på top-10-listan för 2009 och det är inte konstigt. Jag har spelat igenom det 5 gånger, både co-op och solo och jag har inte tröttnat ännu. Och när du är klar med kampanjen så är det bara tt döda för skojs skull i Mercenary-läget eller samla alla figurer eller annat skit. Det finns en massa grejer att samla och klara i det här spelet och är värt vartända öre. Ryckten om att en 6:a finns så det är bara att sitta och vänta på nästa nya skapelse när jag klarat ut detta ett 10-tal gånger till.
Film, spel, fotboll, etc.
Sensie in the past
När jag var 11 så skrev jag min fösta dikt, eller i alla fall den första som jag minns. Det var till min lärare som vi anordnade en möhippa, eller något liknande eller vad man ska säga. Hela klassen bjöd på kakor och saft och sånt, och jag blev tilldelad uppgiften att skriva ihop en dikt tillägnad henne och hennes fästman. Ska också säga att denna blev så jävla bra så att den blev publiserad av min klasskamrats mamma som tydligen var/är någon författare eller något som höll på med att skriva och publisera dikter. Även i högstadiet under svenskalektionerna när vi skulle skriva dikter så var jag enligt min lärare väldigt begåvad på det området. Om vi nu ska tänka oss att detta är min talang, jag som fan ibland kan ha problem med att få ut en hel mening, vafan ska man göra med den. Har alltid tyckt att dikter var väldigt onödigt, slöseri med tid för vafan ska man ha det till. Men på senare tid har jag snackat med andra människor och tydligen är det hyffsat uppskattad hos vissa människor. Så därför, om jag nu har denna förmågan eller vad man ska kalla det, ska jag skriva ett litet stycke och se vad ni tycker och för att ventelera mig lite. So here it goes.
Ett tal, ett ord, en gåta
Så mycket att tala men för lite innuti
En tom känsla, av en avgrund
En avgrund, ett djup, ett tomrum
Något fattas, men vad?
Kalla det emoaktigt eller vad ni vill, men det är ändå kul att gräva lite i ens förflutna ibland. Kanske kommer det något liknande lite muntrare i framtiden, vi får se. Detta var något jag kunde göra bra förr i tiden fast personligen är jag inte särskilt nöjd med denna. Inte det mest optimala att sitta och titta på Heroes samtidigt kanske, men palla stänga av när det är så här spännande
